Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den Subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den Subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den Subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den Subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlarfilmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet.

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrämmer. Därför måste jag närma mig den.I mitt examensarbete närmar jag mig kroppen från två håll; genom ett konstnärligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet närmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas människans förhållande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Upplevelser av kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) är en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade är kvinnor i medelåldern. Sjukdomen finns som primär Ss och som sekundär Ss. I dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen därför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva välbefinnandet bättre prediceras av neuroticism än extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar är mer betydelsefulla för det subjektiva välbefinnandet än extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i åldrarna 16-67 från en arbetsplats, två gymnasieskolor, två bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkät användes för självskattningar av neuroticism, extraversion samt det subjektiva välbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor än extraversion till det subjektiva välbefinnandet.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling.

Bakgrund: För patienter med svåra hjärt- och leversjukdomar är organtransplantation ofta det enda behandlingsalternativet. Eftersom efterfrågan på ett organ är betydligt större än tillgången, kan väntetiden bli mycket lång. Denna väntan kan upplevas som mycket stressande och påfrestande för denna patientgrupp.Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters subjektiva upplevelser av att vänta på en hjärt- eller levertransplantation, för att kunna vårda och möta denna patientgrupp. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, och är baserad på fyra självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.Resultat: Informanterna upplevde känslor av ovisshet under väntetiden. De beskrev att kroppen kändes förändrad samt att de hade tankar kring sin egen död.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.